Detta kommer bli en lång historia som ni egentligen inte behöver läsa, fast det är min berättelse om en händelse i somras. En händelse som fick mig och tänka om!

Två av mina bästa vänner skulle ha 20års fest, tema mask. Alla fina människor var bjudna, plus några till! Dom var sjukt duktiga med att förbereda och fixa ihop något jättebra! Jag var jättestolt över dom. Till saken, denna fest slutade inte om väntat. Absolut inte för min del i alla fall.. Och med det här vill jag berätta om när jag blev drogad, en kväll som jag inte ägde mig egen kropp!

Kvällen började lugnt för min del, hade fullt ståhej med att välkomna alla, dela ut bål, snittar osv. brudarna som hade festen skulle ju inte behöva tänka på sånt, dom skulle bara ha kul. Detta gjorde att jag inte hann dricka någon speciell alkohol. Jag var pigg och glad, sprängde ballonger och dansade och pratade med vänner. Helt plötsligt försvann jag, från att vara klar i huvudet, nykter, var jag helt borta. Visst, jag hade tagit en shot, men en shot plus ett glas vin och ett glas bål blir man inte redlös av! Jag hade ett svart hål, en minneslucka, men när vänner berättar minns jag det till slut. Jag minns att jag ville spy, tänkte att det är bra och få ur sig det man fått i sig som inte skulle vara där. Men hur mycket jag än försökta. Hur mycket jag än fick i mig gick det inte att kräkas.

Det jag sedan minns är att jag ville gå utomhus, få luft. Väl ute minns jag att jag ligger på gruset. Min syster plus två killkompisar försöker få mig att resa på mig. Alla tre trodde jag var full. Jättefrustrerad som jag var skrek jagatt jag inte kunde röra mig, dom förstod mig fortfarande inte. Förstå att vara helt klar i huvudet, men inte kunna röra sig. Som förlamad. Ingen förstod mig. ”res på dig, sätt dig upp”. Nej, det gick ju inte, jag va ju för tusan förlamad i hela kroppen! Inte bara det, jag såg inte heller något, det var helt svart. Hemskt! Jag hörde bara alla oroliga och definitivt besvikna röster. Alla trodde väl att jag hade druckit för mycket, men inte den här gången. Hur skulle jag hunnit med det? Till slut blev jag hämtad av mamma, hon plus väninna bar mig till bilen. Mamma anade direkt att det var mer än alkohol. Jag lät ju klar på rösten! Pappa, vakade över mig hela natten, jag hallucinerade, var blå om läpparna och försökte hela tiden kräkas, stoppa fingrarna i halsen. Inget kom.

Dagen efter mådde jag förvånansvärt bra, det ända som inte fungerade var min kropp, jag kunde inte ens dagen efter bära min egna kropp knappt! Så otroligt läskigt! Sedan var jag väldigt väldigt trött, som att jag tyckt i mig en burk med sömnpiller! Många vänner ringde och var oroliga. Och även vänners mammor. Däremot fanns det dom som inte alls hörde av sig. Dom som inte trodde mig.

Denna kväll var jag alltså inte för full, jag blev drogad. På en födelsedagsfest, en privat också! Vi kände alla förutom ett fåtal. Hur sjukt är det inte? Sen om det var meningen att just jag skulle bli drogad, det vet jag inte. Vissa använder preparat när dom dricker, för att få slappna av. Vissa tål mer än andra. Egentligen hade det nog varit bäst om jag åkte till sjukhuset den natten, men det är lätt att vara efterklok.  Hade jag fått i mig lite mer hade jag kanske inte ens suttit här. Hemskt. Och förstå om jag varit på krogen, vem som helst hade kunnat ta med mig och utnyttjat mig. Och jag hade kommit ihåg allt, varit klar i huvudet och kommit ihåg allt. Fy fan rent ut sagt. Tur i oturen! Så för tusan, va rädda om er därute. Allt kan hända, vart som helst, när som helst.  Det värsta är att det inte hände bara mig, det var inte bara jag som blev drogad, men det är deras berättelse. Det får som berätta om!

Det värsta av allt i detta var att människor inte trodde mig, men samtidigt förstår jag dom! Varför skulle någon droga någon annan.  Men när man berättar det för människor som ska vara ens bästa vänner, då skär det i hjärtat måste jag erkänna. Detta var den mest läskiga kvällen i mitt liv, den förändarede mig en del och har gjort mig till en försiktigare person! Jag uppskattar saker mer, speciellt människor som bryr sig om mig. Att inte äga sin egna kropp fast man vill, det är det mest hemska som hänt mig. Så var försiktiga därute, det kan hända er också!

Med detta inlägg vill jag att människor förstår att de ska vara rädda om sig själva därute, sen vill jag tacka alla som stöttade mig i det här när det hände! En stor kram till er. Det var ett tag sen nu, men jag minns det som igår. Puss på er!